Fällfångade och instängda djur drabbas lätt av panik, och kan skadas när de försöker bita sig ut ur fällan.

Grytjakt

En jaktform som har varit särskilt kritiserad är grytjakten. Vid grytjakt jagas djur under jord, i sina gryt, där de har sökt skydd. Vid jakt på rävar och grävlingar används främst hundar som skickas ner i grytet. Vid jakt på kanin används illrar.

Grytanlagsprov är en testverksamhet som anordnas i konstgjorda gryt med grävlingar som hålls i fångenskap enbart för att träna hundarna för grytjakt. Grytanlagsprov med hund efter grävling innebär ett psykiskt och fysiskt lidande för grävlingen. Det här strider egentligen mot lydelsen i § 27 i jaktlagen som säger att jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande.

Kritik mot grytjakt och grytanlagsprov har rests från flera utredningar och organisationer eftersom det inte anses acceptabelt ur djurskyddssynpunkt.

I förslaget på ny djurskyddslag finns det utrymme för att förbjuda levande grävlingar vid grytanlagsprov, vilket Naturvårdsverket och Jordbruksverket nyligen ansett rimligt.

Licensjakt på varg

Den svenska licensjakten på varg har mötts av stark kritik från naturskyddsorganisationer eftersom arten är starkt hotad. Jakten har bedömts strida mot lagen i flera kammarättsdomar och kritiserats av EU-kommissionen, eftersom vargar är fridlysta och skyddade av EU:s art- och habitatdirektiv.

De politiska besluten om licensjakt på vargar motiveras med naturvårdsskäl som att minska inaveln av vargar och att minska risken att boskap dödas, men jakt är inte en effektiv metod. Alla vargar som sköts 2017 och 2018 hade överlag en bra hälsa och hade enbart maginnehåll från byten av vilda djur när det kontrollerades. Det tycks som att licensjakten i själva verket är en eftergift mot de varghatande krafter som annars bedriver tjuvjakt på vargar. Ett hat som tycks yttra sig i en ökning av den illegala jakten, när licensjakt inte bedrivs.

Godsjakt

En annan jaktform som fått utstå mycket kritik är godsjakten, det vill säga den jakt som bedrivs på fåglar som föds upp bara för att sättas ut och skjutas till döds. En annan benämning på den här jaktformen är "put and take". Kritiken har i första hand bestått av att det är oetiskt att föda upp och plantera ut djur bara för att de senare ska skjutas ihjäl.

De flesta fåglar som släpps ut överlever inte, men de som överlever riskerar att förändra populationen i det vilda. Till exempel visa mindre rädsla för människor.

Fällfångst

De flesta fällor som används i Sverige idag godkändes på 1980-talet och början av 1990-talet.10 Det saknas vetenskapligt underlag för dessa godkännanden, och de fällor som är godkända medför ofta mycket lidande. Fällfångade och instängda djur drabbas lätt av panik och kan skadas när de försöker bita sig ut ur fällan. De fällor som orsakar svårast lidande för djuren är saxfällorna.11 Dessa slår igen om djurets ben och skadar utan att döda. Jakt med saxfällor är förbjudet inom EU, liksom handel med skinn från saxfångade djur. Men metoden används fortfarande i en del andra länder.

År 2011 infördes ett tillfälligt förbud i Sverige mot lodjursjakt med fälla. De allra flesta fällfångade lodjur fångades tidigare i den så kallade värmländska tunnelfällan som orsakade så allvarliga skador att den senare förbjöds vid lodjursjakt. Dock är fällan fortfarande tillåten för räv- och grävlingsjakt.

Fällor riskerar även att drabba djur som inte var avsedda att fångas. Exempelvis hittades en björn som fastnat i en liten bäverfälla och ett lodjur som fastnat i en rävfälla under 2019. Båda behövde avlivas av skadorna.

Troféjakt

Troféjakt betyder att djur dödas i huvudsak för att jägaren ska få en trofé av djuret. Trofén är ett jaktminne, som vanligtvis är djurets huvud, skinn eller horn. Det ordnas särskilda troféjaktsresor både i Sverige och från Sverige till andra länder.

I motsats till vad som sker i naturens egna balansgång, i vilken sjuka eller svaga individer inte klarar sig, vill en troféjägare gärna ha unika och mäktiga djurdelar i sina samlingar.

Det har bland annat lett till en obalans inom djurpopulationer.

I Sydafrika avlas till och med vilda djur med särskilda färg- och artkombinationer för att tillmötesgå jägarnas intressen. Överlag är troféjakt även ofta sammanbundet med annan affärsverksamhet på djurens bekostnad, så som turism med djur, volontärarbete med djur, avel av vilda djur, handel av djur och handel med deras skelettdelar.