Välkommen till finalen av årets rafflande Flygfestival! Du röstar på din favorit genom att skriva vilket av bidragen du gillar bäst, exempelvis ”S 29C Tunnan”, i kommentarsfältet. Må bästa bidrag vinna – precis som i Mellon (fast lite bättre).

Kvällens finalbidrag är:
A 32A Lansen - AJS 37 Viggen - J 26 Mustang - J 35D Draken - S 29C Tunnan!

Nu flyger vi! Röstningen avslutas måndag 9 mars klockan 8:00 – vinnaren presenteras under eftermiddagen. Alla deltagare är flygplan och helikoptrar som är uppställda på Flygvapenmuseum.

Bidrag nummer ett – A 32A Lansen!
Från början utvecklades Saab 32 Lansen som ett attackflygplan, men det modifierades så småningom även till jakt- och spaningsversioner. Flygvapenmuseums A 32A Lansen placerades 1957 på flygflottiljen F 6 Karlsborg. Nästan 20 år senare överfördes det till de flyghistoriska samlingarna på Malmen utanför Linköping och blev den första Lansen i samlingarna. Flygplanet är utrustat med två stycken Robot 04 som utgjorde den primära beväpningen för attackförbanden mot en befarad invasionsflotta från Sovjetunionen. 1953 blev en prototyp av Lansen det första svensktillverkade flygplan som flög snabbare än ljudet. Sex år tidigare flög den amerikanske testpiloten Chuck Yeager snabbare än ljudet i experimentflygplanet Bell X-1.

Bidrag nummer två – AJS 37 Viggen!
Saab 37 Viggen byggdes i fem grundversioner för olika uppgifter och utgjorde ryggraden i det svenska flygvapnet. Individ 37108, levererades 1978 till F 6 som den sista byggda AJ 37. AJ 37 skulle förutom attack och jakt även kunna utföra spaningsuppdrag. Efter konvertering till AJS 1993 kom flygplanet till Skånska flygflottiljen F 10. Sista flygningen skedde den 10 april 1997 från F 10 till Flygvapenmuseum och flygplanet hade då en total flygtid på 2,462 timmar. Viggen var det första flygplan utanför USA som utrustades med dator, eller centralkalkylator som det då kallades. Datorn ersatte navigatören som behövdes i Lansen för att klara attackuppdrag på låg höjd.

Bidrag nummer tre – J 26 Mustang!
I slutet av andra världskriget köpte Sverige in 161 begagnade North American P-51D Mustang från de allierade. Mustang fick beteckningen J 26 i flygvapnet, tolv exemplar byggdes om till spaningsflygplan, som fick beteckningen S 26. När flygvapnet började att ta J 26:an ut tjänst bevarades inget av flygplanen. De såldes till Israel, Dominikanska Republiken och Nicaragua. Under 1960-talet återkom flygplan 26020 som en gåva från Israel och finns nu på Flygvapenmuseum, med samma märkning som vid leveransen den 16 april 1945 – F 16 med koden blå A. J 26 hade många speciallösningar som inte alla kom till användning i Sverige. Bland annat fanns ett så kallat ökenfilter som filtrerade insugningsluften vid körning på sandiga fält. Dessutom fanns en enkel toalettanläggning så att piloten skulle kunna kissa under flygning.

Bidrag nummer fyra – J 35D Draken!
J 35 Draken är ett enmotorigt svenskt jaktflygplan som Saab utvecklade för att ersätta Tunnan, Lansen och Hawker Hunter. Flygplanet togs i aktiv tjänst 1960, framför allt som jakt- och spaningsflygplan. Draken flög snabbare än något annat svenskt flygplan tidigare hade gjort, tack vare sin speciella vingform, den dubbla deltavingen. På hög höjd flög det med dubbla ljudhastigheten. Men J 35 Draken kunde också flyga tillräckligt långsamt för att landa på så kallade landsvägsbaser, flygbaser med landsvägar som landningsbanor. Flygvapenmuseums exemplar av Draken levererades till flygvapnet 1965 och tjänstgjorde på flygflottiljerna F 13 Bråvalla, F 3 Malmen och F 4 Frösön. Det överfördes till Flygvapenmuseum tjugo år senare och maskin låg under många år som klätterflygplan utanför museet men nu ses flygplanet i Kalla kriget utställningen.

Bidrag nummer fem – S 29C Tunnan!
Saab 29 Tunnan blev symbol för det starka svenska flygvapnet. Det var Saabs första jetflygplan och det tog till vara på jetdriftens alla fördelar – fart, acceleration, stigförmåga och topphöjd. Tunnan fanns som jakt-, attack och spaningsflygplan. Flygvapenmuseums exemplar av Tunnan är en obeväpnad spaningsversion, med sju kameror och en så kallad bakomvarnare för att upptäcka anfall bakifrån. Flygplanet levererades till flygvapnet 1956 och tjänstgjorde som spaningsflygplan, 1970 blev individ 29970 en del av Flygvapenmuseums samlingar. Tunnan var ett snabbt flygplan och slog flera hastighetsrekord. Det första rekordet var 1954 när flygplanet flög med en medelhastighet på 977 kilometer i timmen. Ett år senare flög två Tunnan S 29C mellan Nyköping och Örnsköldsvik med en medelfart på 900,6 kilometer i timmen.