Forskare har länge trott att det är omöjligt att klona dinosaurier. Efter så lång tid ska DNA:t vara alltför nedbrutet. Men en forskargrupp vid Uppsala universitet visar nu att detta inte alls stämmer. Först ut blir anknäbbsdinosaurien Tanius sinensis.

Ryska forskare har tidigare meddelat att de är säkra på att inom kort kunna klona en mammut. Forskarna vid paleontologiska institutionen vid Uppsala universitet glädjer sig åt sina ryska kollegors framgångar men meddelar samtidigt att de har något större på gång.
Med hjälp av ny teknik som utvecklats vid institutionen där uråldrigt DNA kan tas till vara och rekonstrueras har forskargruppen ledd av professor Per-Ola Sekvensson lyckats kartlägga hela Tanius sinensis genom. Skelettdelar från dinosaurien, som en gång levde i Kina, har funnits på Evolutionsbiologiska museet sedan 1920-talet.

I en studie som publiceras idag visar forskarna hur de syntetiskt lyckats framställa dinosauriegenom som kan stoppas in i en cell från ett nu levande djur.

- Tidigare har man trott att DNA som längst kan lagras i sju miljoner år och att det är helt oläslig redan efter 1,5 miljoner år. Denna gamla kunskap är så att säga ”history” nu, säger Per-Ola Sekvensson.

Innan forskarna kan framställa en livs levande dinosaurie behöver de lösa problemet med vilket nu levande djur som ska fungera som ”surrogatmamma” till Tanius sienesis. Planen är att placera en cellkärna från ”Tanius” i en äggcell från värddjuret.

Kloningen av Tanius kommer också att ingå som en del i Uppsalaregionens plan för synliggörandet av Uppsala som besöksdestination. Om allt går som planerat kommer besökare till staden att kunna möta en flock anknäbbsdinosaurier i området kring Uppsala högar lagom till sommaren 2020. I förlängningen finns också planer på att låta ett par exemplar ströva i terrängen strax norr om Visby, i anslutning till Campus Gotland.

- Forskning och kulturarv i ett. Det blir inte mycket bättre än så här! säger Marta Blix, turistregionråd i Uppsala län.

Hon medger dock att vissa praktiska åtgärder ännu återstår att lösa för Uppsalas nya sevärdheter som förväntas bli upp emot sju meter långa.

Per-Ola Sekvensson påpekar att de finns stöd för idén med frigående dinosaurier i en ny dansk studie där forskare studerat dyngbaggsfossil. Den aktuella studien visar att naturvård som bland annat går ut på att plantera ut stora djur i till exempel naturreservat är bra för bevarandet av den ekologiska mångfalden.

Men han tror att många kommer att haja till när de hör om projektet ”Tanius 2020”.

- Att släppa ut dinosaurier är en smula kontroversiellt. Dessutom kan många uppleva det som skrämmande att möta en Tanius sienesis. Trots att en tjur kan väga närmare två ton kan vi inte tänka oss att de utgör någon omedelbar fara för människor. Det är ingen större skillnad på hur vi hanterar en älg eller hur vi gör i en kohage. Man får ju ha respekt för dem, men de springer om man skulle stöta på dem, säger Per-Ola Sekvensson.