När är det vår tur gott folk?
Vi kämpade för våra liv i somras tillsammans med vår vackra mamma Kajsa som födde oss på ett koloniområde i Malmö. När kolonisterna började flytta hem blev vi allt mer oroliga vad som skulle hända oss. Det var ju dom som gav oss mat så vi överlevde.

Fler och fler begav sig hemåt och ensamma kvar blev vi.

Vi blev mer och mer hungriga och våra magar kurrade så mycket efter mat. Till en dag så kom dom med extra god mat och fångade oss allihopa tillsammans.

Vi var ca 3 månader gamla då men vår förmedlare My i Kks tyckte inte vi skulle splittras på för det utan att vi skulle få fortsätta med varandra i trygghet och utvecklas tillsammans och då vi bara hade varandra som trygghet.

Det tyckte vi var toppen bra . Vi har nu fyllt 7 månader och från att ha varit väldigt rädda för människor så tycker vi nu att dom är ganska så häftiga.

De ger oss god mat, leker med oss, och skrattar åt våra små busiga hyss och vi kan slappa i sängen och i en skön soffa istället för i en buske.

Vi tycker mycket om vår tillfälliga matte i vårt stödhem. Vi stryker oss gärna på henne, klättrar på henne och tar emot en klapp då och då men så klart på våra villkor . Vi är kastrerade, vaccinerade *2 och öronmärkta. Vi är vana vid barn och andra katter. Vi söker med ljus och lykta efter våra för-alltid- hem .

Vi vill att ni förstår att vi behöver tid och tålamod för att vi ska kunna lita på våra nya ägare också och att vi med tiden kommer bli keliga till er också .
Vi finns i Malmö att hälsa på.

Maila My vid intresse: My.s@kks.nu

/ Hickan (flicka), Nosy (flicka) och Lillen (Pojke).