TEXT:

Aktuella frågor. Svenska bönder måste rätta sig efter stränga regler. Det gör att maten blir dyrare, men också att djuren har det bättre än i många andra länder.
Det skriver Christina Arosenius, legitimerad veterinär och ordförande för Svenska Blå Stjärnan, Kristin Sundström, generalsekreterare för Svenska Blå Stjärnan, och Johan Beck-Friis, legitimerad veterinär och informationschef i Sveriges Veterinärförbund.

Svenska djurbönder går på knäna och larmen om nerläggningar av gårdar med djur duggar tätt. Samtidigt är mat från djur billigare än någonsin, alla har råd med såväl kött som mjölk och ägg. Visserligen kommer de billiga varorna ofta från andra länder, men vad är problemet för konsumenten? Om de svenska bönderna inte kan få lönsamhet bör de väl byta yrke?

Det finns flera goda skäl till att välja svenskt kött för den som inte är vegetarian.

Sverige har en av världens strängaste djurskyddslagar, gott om betesmark med en stor variation av växter och insekter och en restriktiv användning av antibiotika till lantbruksdjur. Dessutom är hormonanvändning till djur helt förbjuden, salmonella är sällsynt och alla djur som slaktas i Sverige blir bedövade först. Svenska bönder måste också uppfylla stränga miljökrav.

I butikerna är kött, mjölk och ägg som kommer ifrån Sverige ofta dyrare än importerade motsvarigheter. Det finns flera anledningar till varför det är så.

Svenska grisar får ha svansen kvar till skillnad från grisarna i de flesta andra EU-länder, där man klipper av svansarna när grisarna är små. Istället för att tugga på varandras svansar tuggar svenska grisar på halm som den svenska lagstiftningen kräver. Svenska grisar har större ytor att röra sig på. Svenska suggor låses inte regelmässigt fast (fixeras) efter att ha fått sina kultingar, till skillnad från i andra länder.

Svenska kor kommer ut på bete varje sommar, ett krav som Sverige är ensamt om inom EU. Slaktdjuren får transporteras maximalt åtta timmar till skillnad mot upp till 29 timmar i övriga Europa. Kycklingarna har större ytor och bättre tillsyn i Sverige jämfört med i resten av EU. Detta är bara några exempel på de strängare regler som svenska bönder måste rätta sig efter.

Reglerna gör att maten blir dyrare, men också att djuren får det bättre. Det är därför viktigt att välja en svensk fläskfilé framför en dansk, även om den danska är billigare.

Om den som köper kött fortsätter välja det billigaste alternativet riskerar Sverige att få en liten och exklusiv produktion av kött, ägg och mjölk. En annan möjlig utveckling är att den svenska djurskyddslagen ändras så att den har samma regler som i övriga Europa, det vill säga en försämring för djuren som eventuellt leder till bättre lönsamhet för bönderna.

Ett relativt nytt problem är att svenska grisuppfödare på grund av dålig efterfrågan inte kan bli av med sina djur när de ska slaktas. Ibland måste djuren skickas utomlands för slakt. Annars blir stallarna överfulla. De frihandelsregler som finns inom EU begränsar statens möjlighet att hjälpa landets lantbruksnäring. Som konsument däremot kan du bidra till att svenska djur får en fortsatt dräglig tillvaro. Att köpa svenskt handlar inte om att bejaka en nationalistisk hållning.

Om svenska grisar skulle få det lika trångt som de kan ha enligt EU-standard, om suggorna regelmässigt skulle låsas fast, om korna inte skulle få komma ut på sommaren – då finns inte så stor anledning att välja svensk mat. Men så är det inte nu.

Köp svenskt kött i butiken och fråga varifrån köttet kommer när du äter på restaurang. Kan du inte få det du efterfrågar så gå någon annanstans. Använd din möjlighet att påverka som konsument.

Christina Arosenius är legitimerad veterinär och ordförande för organisationen Svenska Blå Stjärnan som har samhällets uppdrag att ta hand om djuren vid kriser och katastrofer.

Kristin Sundström är generalsekreterare för Svenska Blå Stjärnan.

Johan Beck-Friis är legitimerad veterinär och informationschef i Sveriges Veterinärförbund.

KÄLLA!