Symaskinsolja & Bensin i margarin! Bluffen med Becél! Ät naturligt smör!



Välkommen till fabriken där man försöker få margarin att likna smör!

Här tillverkas svenskt Becel, Flora, Lätta och Milda-margarin. Inte så flott – Bilderna inifrån Unilevers fabrik i Helsingborg visar på en miljö som mer liknar ett kemiskt laboratorium än en matfabrik. Här är det margarin som har läckt ut på golvet.  Observera varningstexter för giftiga, brandfarliga och frätande kemikalier.

Förutom vatten så är den största ingrediensen i svenskt margarin och lättmargarin palmolja. För att kunna odla palmolja röjs det tusentals kvadratkilometer regnskog årligen, där både djurliv och växtliv får betala med sitt liv. När det skövlade området sedan kultiverats och dom odlade palmerna växt färdig skickas palmerna till ett raffinaderi där oljan genomgår kemiska processer, bland annat blekning. Man häller sedan över oljan i stora pråmar, som ofta fraktat andra kemikalier i samma behållare med undermålig rengöring däremellan. Vad har margarin och toalettstolar gemensamt? När den allt annat än trevliga sörjan sedan anländer till en margarinfabrik måste den genomgå en reningsprocess, för man önskar nämligen att få bort all otrevlig stank och smak ur oljan.

När man tar bort råvarornas naturliga egenskaper använder man natronlut (natriumhydroxid, samma ämne som finns i medel för rengöring av toalettstolar), fosforsyra eller citronsyra samt blekmedel (bentonitlera som regenereras med svavelsyra). Sedan använder man aceton för att skilja det fleromättade fettet från det mättade fettet. För att få margarinet att likna smör, måste man omestra fettmassan så den blir mindre klumpig. Detta görs genom att tillsätta en frätande lösning som heter natriummetylat. Enligt livsmedelsverket blir metanol (träsprit) ett av de ämnen som skapas i den så kallade omestringen, men inte tillräckligt stora mängder för att de ska tycka att det är alarmerande.

Gunnar Lindgren, som är en av Sveriges största experter på margarinframställning om omestringsprocessen säger så här: ”Detta är en av de mest riskabla kemikalier jag stött på och borde aldrig få förekomma i livsmedelssammanhang. Enligt en beskrivning rör sig hela fettmassan under reaktionen och svarta stråk bildas som i en science-fiction film. Efter processen inaktiveras natriummetylatet och resultatet är så sotigt att det måste blekas (igen).”

Finns det bensin i margarinet? När Livsmedelsverket för ett antal år sedan analyserade margarinerna ”Milda” och ”Becél” fanns betydande mängder bensin i dessa livsmedel. Dessförinnan hade tillverkaren Unilever kategoriskt förnekat att bensin fanns med i tillverkningsprocessen. Man använder sig nämligen av en extraktionsbensin i många av de vegetabiliska oljorna som tillsätts i smör. Även i sojalecitinet som är en av ingredienserna i margarinet behövs extraktionsbensin för att kunna utvinna lecitinet. Det är extremt svårt att göra sig av med bensinen när den väl är med i margarinet så gränsvärdena för vad som är tillåtet har medvetet höjts rejält av ansvariga statliga verk. Så enligt Livsmedelsverket är det tydligen helt okej för oss att äta cancerogent och allergiframkallande bensin utan att vi vet om det. Inte nog med det, alla barn i förskolor och skolor ”tvingas” äta det då de anser att margarin är nyttigare än smör.

Man tillsätter färgämnen och mängder av aromämnen för att få den kemiska sörjan att mer likna det naturliga smöret. En väldigt lång kemisk process. Man går verkligen över ån efter vattner.
Gunnar Lindgren: ”Problemet med margarintillverkning är att man försöker imitera ett annat livsmedel – smör. Om man försöker göra ett margarin på ett naturligt sätt av exempelvis olivolja skulle det bli gröngrått, lukta och smaka oliver, samt bli flytande. Skulle man använda naturlig rapsolja skulle det på samma sätt bli gulaktigt, lukta och smaka raps och vara flytande. Vill vi ha ett fast margarin måste vi använda något fast vegetabiliskt – fett exempelvis, kokosfett eller palmolja, men detta skulle smaka och lukta kokos/palmolja och ha en mer skokrämsliknande konsistens. Slutligen skall jag beröra vad jag anser var det sämsta med margarin. Eftersom man så grundligt utplånar de ursprungliga råvarornas identitet kan man inte påstå att margarin innehåller rapsolja. Kvar finns näringsmässigt ”döda” fettmolekyler utan identitet – ungefär som i symaskinsolja. En analys av ett margarin kan därför knappast ange vilken råvara den är gjord av.”

Forskaren Renaud 1989 visat att bildning av blodproppar ökar hos råttor när man omestrar palmolja. Forskaren Innis 1996 visade att smågrisar får förändrad lungfunktion och Elwood 1991 visade ökad risk för hjärtinfarkt hos människan. Läs mer på Gunnar Lindgrens hemsida.

Barnen på skolorna får margarin och lättmjölk istället för dom riktiga varorna. Klara som går i femman tyckte inte om lunchen igår. Men du drack väl mjölk och åt smörgås inflikade jag som vill att hon ska äta. Näe, dricker inte den där äckliga gröna mjölken. Det smakar konstigt, sa hon indignerat. Hon har berättat hur det går till en dag i veckan när barnen får Bregott. En dag i veckan får dom Bregott! Då köar barnen. Barn känner att dom behöver riktigt fett. Annras blir dom inte mätta? Hur svårt ska det vara för Livsmedelsverket att förstå? Och hur långt tid ska det ta att förstå att det här med mättat fett inte är farligt. Att det inte är fettet som är orsak till blodproppar. Fettskräcken och kolesterolmyten är stark! Det som gör att det bildas en propp i kärlet är en inflammation initialt. Sen kloggar det igen och proppen bildas. Märk väl: De som kommer in med hotande hjärtinfarkt har alla för lågt kolesterol i blodet. Läs mer i docent Uffe Ravnskogs bok Kolesterolmyten.

Nästa gång du ser reklamen Om du tänker på ditt hjärta – Ät Becél så gå inte på bluffen! Vill du hålla dig frisk och inte äta bensin, aceton och andra processkemikalier bör du nog sluta med margarin och gå direkt på orginalet: Smöret!